Studien om 
stöttning av
fysisk aktivitet

Mobirise

Välkommen

Vi ser fram emot att få följa dig under det kommande halvåret. Här på hemsidan hittar du information om träningskonceptet samt enkäterna du ska fylla i under studien. 

Ta del av information om träningskonceptet och hur du fyller i enkäter i följande ordning:

  • Introduktion till träningskonceptet. Denna film innehåller en beskrivning av träningskonceptet och är ca 20 min lång. Se filmen
  • Information om träningskonceptet. Detta dokument innehåller mer detaljerad information om träningskonceptet. Läs detta när du har tittat på filmen ovan. 
  • HIT-pass 1 Denna film innehåller en genomgång av tre övningar och hur du anpassar dem till din förmåga och är ca 5 min lång. Se filmen
  • HIT-pass 2. Denna film innehåller en genomgång av tre övningar och hur du anpassar dem till din förmåga och är ca 4.5 min lång. Se filmen
  • HIT-pass 3. Denna film innehåller en genomgång av tre övningar och hur du anpassar dem till din förmåga och är ca 4 min lång. Se filmen
  • Sammanfattning av träningskonceptet. Detta dokument ger en kortfattad sammanfattning av träningskonceptet och HIT-passen ovan. Titta nu
  • Information om enkäter. Denna film ger dig information om hur du ska fylla i enkäter under studien och är ca 6 min lång. Se filmen
Mobirise
Överblick över studien

Den här tidslinjen ger dig en överblick över vad du förväntas göra under studiens gång.

Vanliga frågor

  • Hur ska jag kunna avgöra vilken siffra på Borgskalan mina HIT-pass motsvarar? 
    Se dokumentet Information om träningskonceptet för förklaring av Borgskalan. Ofta har man svårt att välja mellan två olika siffror när man ska skatta. Har du ofta det problemet så bestäm dig för att alltid välja den högsta siffran av de två du funderar mellan.  
  • Varför ska jag göra aktiv återhämtning? 
    HIT-passens höga intensitet gör att mjölksyra bildas i dina muskler under träningen. Den aktiva återhämtningen gör att mjölksyran sköljs bort ur musklerna. Därför är det viktigt att du varje dag utför den aktiva återhämtningen på en nivå som är lagom för just dig.  
  • Hur anpassar jag den aktiva återhämtningen till en nivå som är lagom för mig? 
    Den aktiva återhämtningen ska ge dig en lite förhöjd puls utan att du blir direkt trött (Borgskala 11 Lätt - 13 Något ansträngande). Detta gör att du sköljer ut den mjölksyra som bildas under HIT-passen ur musklerna. Den aktiva återhämtningen kan göras direkt efter ett träningspass som nedvärmning, men det går även bra att göra den under andra delar av dagen.  

    Om du blir trött av den aktiva återhämtningen har du utfört den med för hög intensitet. Sänk i första hand kraften/motståndet genom att ta i mindre i stegen eller välja lägre motstånd på cykeln. Blir du fortfarande trött så sänk även frekvensen på benen.  

    Om du däremot inte upplever att du fått något förhöjd puls, så har du utfört den aktiva återhämtningen på för låg intensitet. Öka frekvensen på benen eller öka motståndet.  
  • Vad är aktiv återhämtning och vilka aktiviteter räknas som aktiv återhämtning? 
    Se dokumentet Information om träningskonceptet för förklaring av aktiv återhämtning. Den aktiva återhämtningen ska vara med lågt motstånd/lite kraft och högre frekvens (takt på benen). Den aktiva återhämtningen ska ge dig en lite förhöjd puls utan att du blir direkt trött (Borgskala 11 Lätt - 13 Något ansträngande). Detta gör att du sköljer ut den mjölksyra som bildas under HIT-passen ur musklerna.  

    Promenad, jogging och cykling är exempel på aktiv återhämtning som kan utföras både inomhus och utomhus. Även crosstrainer och dans räknas. 

    Exempel på aktiviteter som inte räknas som aktiv återhämtning är:
    - yoga, stretching, rörlighetsträning, chi gong då dessa aktiviteter inte ger den önskade ursköljningen av mjölksyra i musklerna. 
    - löpning, powerwalk, tuff cykling då dessa ger för hög ansträngningsnivå och genererar ny mjölksyra. 
  • När ska jag utföra min aktiva återhämtning? 
    Den aktiva återhämtningen ska utföras varje dag. Den kan göras direkt efter ett träningspass som nedvärmning, men det går även bra att göra den under andra delar av dagen.  
  • Varför måste jag variera mellan HIT-passen? 
    Om man gör samma styrkeövningar två gånger per dag kommer det att slita på kroppen på sikt. Efter ett tag kommer man känna sig stel och sliten i kroppen och man kan till och med drabbas av utslitningsskador. Det är också viktigt att variera HIT-passen för att bli jämnstark i kroppen. Variera så mycket som möjligt mellan HIT-passen, men se till att varje HIT-pass utförs minst två gånger varje vecka. 
  • Vad ska jag göra om jag känner mig trött i kroppen av all träning? 
    Känner du dig mer och mer trött i kroppen för varje dag eller får träningsvärk som aldrig hinner gå över mellan HIT-passen kan du behöva träna lite mindre hårt eller variera din träning mer. Börja med att se till att variera mellan alla HIT-passen. Välj lättare variant av övningarna (se filmerna för olika varianter) men öka farten så du kan behålla en ansträngningsnivå på minst 15 på Borgskalan. Om det är så att du redan gör de lättaste varianterna på alla övningar kan du fundera på om det är någon övning du tycker är jobbigare än de andra i ett HIT-pass. Gör i så fall bara 5 stycken av den övningen och 10 stycken av de andra i det HIT-passet. Var noga med att göra din aktiva återhämtning på rätt sätt. Läs dokumentet Information träningsupplägg HIT för förklaring om hur aktiv återhämtning ska utföras. 
  • Kan jag göra egna HIT-pass? 
    HIT-passen är utformade för att aktivera olika muskler. Är det så att du inte kan utföra något av passen, tycker att passen är för lätta eller för tunga ska du kontakta studieledningen diabetes@mdh.se för hjälp. Du får inte själv göra nya varianter av pass.  
  • Vad gör jag om jag inte klarar någon av nivåerna på en övning i HIT-passen? 
    Kontakta studieledningen diabetes@mdh.se för hjälp. 
  • Vad gör jag om jag får ont av träningen?
    Om du känner att du får annan smärta än träningsvärk av HIT-passen vill vi att du kontaktar studieledningen diabetes@mdh.se för hjälp. 
  • Hur ska jag svara om jag har ont i halsen av annan anledning än infektion? 
    Man kan ha ont i halsen av annan anledning än infektion och då ska man svara nej på frågan. 
  • Varför finns det ingen vilodag? 
    Alla personer mår bästa av att röra sig regelbundet. För dig som diabetiker är det viktigt att du regelbundet aktiverar dina muskler för att kunna stabilisera blodsockervärden. Det är därför viktigt att du kommer igång med fysisk aktivitet där musklerna får arbeta hårt dagligen.  

    Känner du dig mer och mer trött i kroppen för varje dag eller får träningsvärk som aldrig hinner gå över mellan HIT-passen kan du behöva träna lite mindre hårt eller variera din träning mer. Börja med att se till att variera mellan alla HIT-passen. Välj lättare variant av övningarna (se filmerna för olika varianter) men öka farten så du kan behålla en ansträngningsnivå på minst 15 på Borgskalan. Om det är så att du redan gör de lättaste varianterna på alla övningar kan du fundera på om det är någon övning du tycker är jobbigare än de andra i ett HIT-pass. Gör i så fall bara 5 stycken av den övningen och 10 stycken av de andra i det HIT-passet. Var noga med att göra din aktiva återhämtning på rätt sätt. Läs dokumentet Information om träningskonceptet för förklaring om hur aktiv återhämtning ska utföras. 
  • Vad gör jag om jag har glömt att fylla i den dagliga enkäten? 
    Det är viktigt att fylla i den dagliga enkäten varje dag även om du har varit sjuk eller inte har tränat av andra orsaker. Om du har glömt att fylla i och skicka in enkäten någon dag, så går det bra att fylla i den dagen efter. Om den dagliga enkäten gäller för en annan dag ska du fylla i vilket datum enkäten gäller för i slutet av enkäten. Det är dock viktigt att alla enkäter för en vecka är inlämnade dagen innan feedbacken brukar skickas ut då veckans feedback bygger på de inkomna enkäterna.  
  • Vad gör jag om jag har glömt att fylla i veckoenkäten? 
    Fyll i veckoenkäten även om det är för sent. Informationen i den är viktig för framtida feedback.  
  • Vad gör jag om jag har feber eller ont i halsen? 
    Är du sjuk ska du inte göra HIT-passen. Det är dock viktigt att du trots att du är sjuk fyller i dagliga enkäter. 
  • Vad gör jag om jag känner mig sjuk? 
    Har du ont i halsen och/eller feber ska du inte göra HIT-passen. För övrigt måste du känna efter själv om du kan träna. Det är dock viktigt att du trots att du är sjuk fyller i dagliga enkäter. Fyll i “sjuk” vid frågan “Övrigt ange vad” så feedbacken kan anpassas.  
  • Hur ska jag komma ihåg att fylla i daglig enkät? 
    Sätt gärna en påminnelse i din kalender eller telefon eller ta för vana att fylla i efter att du utfört HIT-pass och aktiv återhämtning. Försök hitta en rutin som passar just dig.  
  • Måste jag fylla den dagliga enkäten varje dag? 
    Ja, feedbacken du får baseras på de enkäter som lämnats in. Men om du glömt fylla i den dagliga enkäten så går det bra att fylla i den dagliga enkäten flera gånger samma dag. Om den dagliga enkäten gäller för en annan dag ska du fylla i vilket datum enkäten gäller för i slutet av enkäten. Det är dock viktigt att alla enkäter för en vecka är inlämnade dagen innan feedbacken brukar skickas ut då veckans feedback bygger på de inkomna enkäterna. 
  • Varför har jag inte fått något mail?
    All feedback och utskick sköts manuellt. Målet är att göra detta så fort som möjligt och samma veckodag varje vecka men när feedbacken kommer under dagen beror på antalet forskare som gör feedbackutskick aktuell dag. Det kan enstaka gånger hända att din feedback till och med kommer en dag sent. Om det är helgdag den dag du brukar få feedback kan du räkna med att feedback skickas ut närmsta vardag före eller efter. 
  • Varför måste jag mäta mitt blodglukosvärde sju gånger samma dag, under en dag och var sjätte vecka?  
    Syftet med studien är att studera relationen mellan fysisk aktivitet och blodglukosvärden. För att kunna se hur ditt blodglukosvärde varierar under studiens gång, är det därför viktigt att du mäter ditt blodglukosvärde systematiskt vid förutbestämda tidpunkter. Att mäta blodglukos systematiskt sju gånger med förutbestämda tider emellan är en vedertagen metod som tillämpas för diabetiker för att se variationer i blodglukosvärdet under dygnet. För att uppnå syftet med studien är det av vikt att samtliga deltagare utför mätningar på samma sätt. 
  • Vad gör jag om jag har gjort mina mätningar men har glömt att skicka in enkäten ”systematisk egenmätning av blodglukos”?  
    Om du har glömt att fylla i och skicka in enkäten någon dag, så går det bra att fylla i den i efterhand. Alla mätningar är viktiga för studien.  
  • Hur ska jag göra för att komma ihåg att göra mätningarna och skicka in enkäten om ”systematisk egenmätning av blodglukos”? 
    Studieledningen kommer att påminna dig den veckan som det är dags att göra nya blodglukosmätningar. Det kan även vara bra att du gör egna påminnelser de dagarna som du har valt, tex genom att ställa larm på klocka eller mobil. Försök att hitta en rutin som passar just dig.  
  • Vad gör jag om jag glömt mitt studienummer? 
    Om du har glömt/tappat bort ditt studienummer, kontakta studieledningen diabetes@mdh.se för hjälp. 
  • Vad gör jag om jag inte hittar mitt mail med länkarna till enkäterna? 
    Börja med att söka i din mail efter [Studien om stöttning av fysisk aktivitet], och titta även i din skräppost. Om du behöver mer hjälp, kontakta studieledningen diabetes@mdh.se
  • Vad gör jag om jag vill avsluta mitt deltagande i studien? 
    Kontakta studieledningen diabetes@mdh.se
  • Vad gör jag om jag har missat att fylla i en enkät? 
    Fyll i den så fort som möjligt. 
Mobirise

Kontakt

Denna studie leds av forskare vid Mälardalens högskola. Kontakta studieledningen via: diabetes@mdh.se

Studieledningen har som ambition att besvara alla frågor inom tre vardagar.

© Copyright 2021 Mobirise - All Rights Reserved.

How to create a website - Check it